Importerat

Nu har jag importerat alla mina gamla blogginlägg. Så kan man se hur jag har ändrats. Galenskaper. Som att växa ner istället för att växa upp. Men det är så mitt liv är. Bygga bygga - kasta kasta - bygga bygga. Jag ska få lära mig att bli annorlunda. Tack och lov. Någonstans vill jag trots allt växa upp.

Uppdatera är inte alltid lätt tydligen

Nu har jag varit så där utomordentligt kass på att blogga på ett tag igen. Kanske är det för att det egentligen inte händer så mycket utanför mitt kaotiska huvud. Med andra ord har jag inte så mycket att faktiskt skriva här om jag inte skriver om det som virvlar kring där inne. Just nu känner jag nog dock att jag inte vill tänka ännu mer än vad jag redan gör på allt som känns problematiskt.

Solnedgång i Göteborg är så vackert att man nästan vill gråta.
Det är sånt jag vill lära mig att se och uppskatta jämt. 

Så mycket har jag åtminstone insett. Jag är lyckligast när jag kan ta mig ut ur mitt eget huvud och finnas i stunden. Se allt runt omkring mig. Njuta av dofter och syner. Känna med mina sinnen. Det är tyvärr svårare än vad det låter. Många dagar som går minns jag inte ens för jag är så extremt inkapslad i min dumma huvudboll.

Jaja, nu får jag göra ett nytt försök här. Som vanligt. Jag vet ju att det är väldigt kul att kunna läsa om det som händer mig senare. Komma ihåg saker. Min lilla internet dagbok som är åtminstone lite svårare att tappa bort.

Sherlock Holmes

Jag vill bara tipsa om och dessutom göra en varaktig minnesanteckning om serien Sherlock. En väldigt bra serie baserad på Sir Arthur Conan Doyle's böcker som är "lätt" omarbetade och nu utspelar sig i nutidens London.

Alltså, jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det. Men gud så bra de är. Spännande och med skön stämning. Sherlock och Watson karaktärerna är underbara, precis som originalen. Har ni inte sett den, så gör det. Jag får lust att göra återbesök till originalböckerna. De var några av mina absoluta favoriter när jag var yngre.

God jul och drömmar om snus

Jag vaknade PANG BOOM BANG ur en dröm. Det var en dröm när jag påminde någon om att han var skyldig mig en dosa snus. Inte för att jag egentligen ville ha tillbaka den, utan bara för att jag kände mig åtsidosatt. Han ville gå och köpa en i en kiosk som fanns en bit bort. Då vaknade jag. Bra dröm, eller inte. Jag vet faktiskt inte helt enkelt.

Men nu ligger man här i sängen hemma hos Pappa och Lillemor. Det är julaftons morgon och jag har druckit kaffe, ätit en skinksmörgås och läst i min The Zombie Survival Guide. Man kan aldrig vara nog förberedd.

När det börjar bli lite mindre morgon och lite mer förmiddag ska pappa skjutsa hem mig till morfar och sen får vi se vad dagen har att erbjuda. Troligen åker vi och äter julbord hos mina kusiner. Det finns också möjlighet att vi helt enkelt stannar hemma hos morfar.

Det är det här som gör mig galen. Jag vill ha en egen jul, inte behöva vara okej med alla andras tycken och tankar. Min perfekta jul hade jag vaknat bredvid någon omtyckt person i min egen säng. Vi hade gjort frukost och ätit den tillsammans och tittat på ett avsnitt av någon bra serie. Det innebär just nu säsong två av Twin Peaks. Sedan hade man gjort sig i ordning och börjat stöka lite för vid ett eller så kommer vänner över och ska äta julbord. Sedan efter julbordet tittar man på Kalle Anka och sen är det julklappsutdelning. Man har det trevligt och myser. På kvällen tittar man på Karl-Bertils julafton och spelar sällskapsspel och blir lite för full på julöl och äter lite för mycket julgodis. Sen kanske man går ut på kvällen en sväng. Tar en öl på Kelly's eller så drar man igång en lite tyngre fest på hemmaplan. Det är en jul jag vill ha. En jul jag kanske aldrig kommer få, trots att den inte är överdrivet grandios.

Inte som nu då jag inte har en aning om vad som kommer att hända. Jag har inte fått bestämma någonting. Jag ska bara åka hit eller dit. Helst vill jag bara åka hem till Göteborg och sitta inne på mitt rum och glo. Det känns bättre än det jag nu har framför mig. Men jag ska föröka slappna av ett tag och lägga undan den här känslan. Sen får man se hur dagen fortlöper.

Winter Spirits & Distorted Magic

En mysig lista som jag i princip har på repeat just nu. It makes my world go round. Vem hade kunnat ana att ljud kunde vara så vackra?

Tryck här för listan

Känslan i magen

Min mage känns som en knut just nu. Jag tror jag vet varför, men tänker inte skriva det här. Sätter jag ord på det så blir det verklighet på ett sätt som jag inte än är redo att acceptera. Istället sätter jag på alldeles för hög musik i mina hörlurar och stänger in mig i min egen lilla värld en stund.

Saker runt omkring en kan hjälpa till att göra känslor starkare eller förminska dem. Många gånger är jag osäker på vilket som är skönast. Trots att jag är en berg- och dalbana emotionellt så kan jag inte komma ifrån att alla känslor till och från är extremt sköna. Det som skrämmer mig mest i känsloväg är tomheten i kombination med oron. Den får mig att göra impulsiva och idiotiska saker. Att känna mig så här orolig och förstå varför är ganska skönt. Det ger mig hopp. Hopp om livet och hopp om att det finns ett slut på min totala förvirring.

"Hope is the thing with feathers 

                                    That perches in the soul, 

And sings the tune--without the words, 

And never stops at all.."

Emily Dickinson

Boring

Inte för att klaga egentligen, men den här dagen börjar nu bli tråkig på allvar. Det har verkligen inte hänt någonting ut över det vanliga, som ändå händer varje dag. Ni vet: man äter frukost, tittar på serier, surfar runt på das intranät och kollar facebook. Lunchen äts medan man ser det senaste avsnittet av Criminal Minds och sedan ligger man i sin säng och läser och dricker en kopp kaffe.

Inte nog med att det inte har hänt något, som jag inte klagar över, det verkar dessutom återigen vara en officiell ignorera-Erica dag. De dagarna kommer till och från. Då när mobilen är lika död som en vällagrad lutfisk. Tom. Död. Stilla. Den som vanligtvis är full av liv och inte vill sluta pipa, skaka och spela små melodier för mig.

Jag har åtminstone min nya underbara OnePiece på mig. Mysfaktorn är  hög.

Okej, så jag klagar lite. Men mest bara nu. För det är först nu jag faktiskt tycker att det har blivit tråkigt. Därför skriver jag ett inlägg om hur tråkigt jag har det innan jag tar itu med det. Jag ska dra ner till Ica och pantar lite flaskor. I brist på annat kan man åtminstone göra något vettigt, right!? Fast nu blev jag mer sugen på att rita. Hoppas den känslan stannar kvar tills jag kommer hem igen.

Att missa livet

Lycka är något jag är osäker på vad det egentligen är. Jag känner mig lycklig till och från. För det mesta då jag är helt uppslukad i ögonblicket och inte tänker varken fram eller tillbaka. Men det är svårt att stanna där. Jag oroar mig för allt och vet inte vad jag tycker om att göra. Det känns mest som om jag väntar på att livet ska hända, medan livet är det som pågår runt mig, hela tiden. Jag missar det. Det är nästan ironiskt. Jag är så rädd för att missa livet att jag missar livet. Glömmer att njuta av de små sakerna som finns.

Jag tänkte därför försöka vara lite mer positiv. Göra saker som jag tycker om att göra, även om de förändras så kan jag ju följa med dem. Just nu tänker jag till exempel att jag ska laga något gott att äta till när jag kommer hem. Sluta tänka på att jag är ensam och hur tråkigt det är att laga mat till mig själv utan bara göra det. Vad jag ska äta vet jag inte än, men det ska ätas till nyaste avsnittet av The Walking Dead eller Dexter. Det känns som en helt okej måndagskväll tycker åtminstone jag.

Äppelmuffins

Idag när jag kommer hem tänker jag nog baka äppelmuffins. Det har blivit lite av en ny hobby, det här med bakning. Dessutom är muffins kanske något av det godaste som finns.

Random bild på äppelmuffins

 Därför har jag letat upp det här receptet på äppelmuffins som jag kanske tänker pröva att baka.
~15 mindre muffins
Smet
62,5 g smör
0,8 dl strösocker
1 ägg
0,75 tsk vaniljsocker
1 tsk bakpulver
2,25 dl vetemjöl
0,75 dl mjölk (jag funderar på att prova med yoghurt istället)

Fyllning:
1 äpple
kanel och socker

Rör mjukt smör och socker till en smet. Ha i ägg, vaniljsocker och bakpulver och rör om. Tillsätt mjölet och mjölken (eller yoghurten). Rör ihop försiktigt till en jämn smet.

Häll i formar och tryck ner en lagom stor bit äpple. Strö över kanel- och sockerblandningen.

Grädda i mitten av ugnen på 175grader i 15min.

De går utmärkt att frysa stod det i receptet

Höstmys

Nu har hösten kommit till väst. I morse var det riktigt kallt och frosten ligger fortfarande kvar på gräset trots att solen lyser på den. Det har äntligen blivit riktig höst och ingen är gladare än jag.

Ska man köpa vita..

 

...eller bruna?

Hösten är verkligen min favorit årstid och det tänker jag fira med ett par nya tofflor. Mina gamla fårskinnstofflor har fått utstå många långa år (hela 6år) och hundar som gillar att tugga på dem. Den ena har nästan helt ramlat isär och det är nog på tiden att skaffa ett par nya. Så när jag igår var på väg till bussen såg  ett par i Kappahl skyltfönster bestämde jag mig. De ser helt otroligt mysiga ut. Så där så man verkligen bara längtar efter att få trycka ner sina frusna tår i deras varmluddighet, och dricka te iförd sin underbart mjuka och varma OnePiece.

Wasted

Oh, and by the way..

Listor gör livet lättare

Nästan varje dag gör jag listor över vad jag vill få gjort. Även de små vardagliga sakerna brukar hamna på dessa listor. Listorna är ett verktyg för mig som ibland får mig att må lite bättre. Poängen med dem är att jag ser att jag visst har saker att göra och att tiden inte bara springer ifrån mig hela tiden. 

Idag ska jag därför:

En del av mitt rum

• Lägga ut det jag skrivit på Hobbiten och Röda Rummet i google-docs.
• Läsa Texter, medier och kontexter (s. 187-243)
• Skriva klart Hobbiten 
• Skriva klart Röda Rummet.
• Dricka kaffe
• Snusa
• Leta recept till kvällsmaten: Fiskburgare!
• Hitta en bra film
• Träffa Max

Ni tycker kanske att det är konstiga saker att skriva upp på en 'att göra'-lista, men det är nämligen väldigt motiverande att direkt kunna stryka över en eller flera saker i sin lista och se att man faktiskt inte är handlingsförlamad. Att jag faktiskt kan göra saker, även om det inte alltid känns så.

En bra idé

Jag sitter och läser Sagan om ringen. Gör ett återbesök i Tolkiens fantastiska värld.

Det jag ville säga är:
Är det bara jag som tycker att hobbitarnas idé om födelsedagspresenter är väldigt bra?

Att istället för på sin födelsedag ta emot presenter så ger man bort presenter till sina vänner, som i sin tur gör samma sak när de fyller år. På det här sättet så får man helt enkelt födelsedagspresenter oftare, och det är ju aldrig fel med paket egentligen.

Gråt och tandagnisslan

"Gråt och tandagnisslan" sa alltid min mamma när jag var yngre och klagade över smärta, eller andra jobbiga saker. Inte på ett nedvärderande sätt, utan mest bara som ett konstaterande.

För att väga upp all bisterhet i mina inlägg så är här en bild på min förra hund Dylan när han var 5 veckor gammal.
Han har ett bra liv nu tillsammans med sin hundkompis Maja och massa får hos ett äldre par som har den tid han kräver.

Nu har det varit väldigt mycket "gråt och tandagnisslan" i den här bloggen och jag får ta mig i kragen och skärpa till mig. Ingen vill läsa om kaos och smärta, inte ens jag själv. De som vill det kan läsa vilken dagstidning som helst. Men det är inte alltid lätt att bryta ett mönster. Mönstren har en tendens att bli hemtama och på något sätt tröstande, även om de inte är bra för en.

Jag är därför tacksam för alla tips jag kan få på hur man bryter mönster.

Antagen!

Kursplan - Litterära genrer

Jag hade hoppats på att det skulle komma ett mail som talade om för mig att jag hade kommit in på någon av alla de kurser jag sökt. Mot alla odds kan det kännas. Idag kom det trots allt.

Jag har kommit in på en som heter Litterära genrer. Det känns faktiskt lite skönt. Nu äntligen har jag fått någonting vettigt och verkligt att göra om dagarna. Trots att panik sköljde över mig när jag registrerade mig så känns det ganska bra.

Oron kommer alltid som ett brev på posten när jag försöker ta itu med mitt liv. Alltid samma rädsla inför att förstöra för mig själv. Att kasta bort ytterligare en chans till att lyckas för att jag ibland känner mig otillräcklig. Kanske går det bättre den här gången dock. Jag ska göra mitt bästa.

Konsten att lyckas med sina studier

Jag säger bara 'Oh Lord' vad jag har sökt utbildningar för den här terminen. Tyvärr så är alla "sena anmälningar" vilket minskar mina chanser markant till att faktiskt komma in. Åtta stycken ligger i min lista på studera.nu och de två sista är fortfarande under 'handläggning'. Resterande sex står jag som reserv på. Där är det bara att hålla tummarna. Jag måste erkänna att jag inte ser någon större möjlighet till att 101 personer ska tacka nej till en reservplats så att jag kommer in. Hoppet finns där dock. På några utbildningar likar jag bland topp tio i reservplats.

Även om jag inte kommer in på någon utbildning den här hösten, vilket jag fortfarande hoppas på, trots de låga chanserna, så är motivationen till studier jag just nu har till och från, ett väldigt välkommet element. Det finns nämligen en liten C-uppsats som skulle kännas bra att ta itu med.

Så i morse när jag packade min väska för att åka till jobbet såg jag 'Konsten att lyckas med sina studier' av Bosse Angelöw liggandes i en av pappershögarna på skrivbordet. Till min häpnad la jag ner den i väskan med tankar om att den kanske kan hjälpa mig i mitt sökande efter någonslags väg till en färdig C-uppsats.


Bra bok om man vill bli bättre på att studera

Efter att jag sminkat mig färdigt på bussen (För er som läser metro finns en underhållande diskussion via insändare angående personlig hygien i lokaltrafiken. Jag ställer mig utanför den. Det finns inga regler för att man inte får sminka sig på bussar och tåg. Däremot tycker jag att det kan kännas lite äckligt att klippa eller fila naglarna. Men jag bryr mig nämnvärt egentligen.) satte jag mig och läste i boken och insåg till min förvåning att jag kunde koncentrera mig på det.

Vilken underbar känsla. Jag säger bara att det finns inget skönare än när man helt plötsligt kan koncentrera sig på en och samma sak en längre tid. Helt ofattbart skönt och behövligt i min ganska kaotiska värld. Boken är dessutom bra och har dessutom fått mig, om möjligt, ännu mer motiverad till studier. Så nu sitter jag här och studerar boken om att studera rätt. Tränar på den som ger mig råd.

Så ett tips alla som studerar och känner att de inte riktigt vet vad de egentligen håller på med. (För det är inte alltid lätt att veta. Man har pluggat så länge man kan minnas men gör man det verkligen bra?)