Det är resan som är målet

Då var man tillbaka på bussen igen då. Inte för att jag har något emot det. Bussresorna är lite av mina dagars höjdpunkter för det mesta. Det är resan som är målet.

Spårvagn åker jag också ibland

Annars då? Vad gör jag egentligen om dagarna? Det väldigt korta och tråkiga svaret på den frågan är ingenting. Det där med fritid är inte riktigt min grej just nu. Man går upp på morgonen. Dricker sitt kaffe och äter sin smörgås. Tar bussen till jobbet där man sedan sitter i en kontorsstol hela dagen. När man slutar åker man buss hem igen. Äter kanske något litet fast man egentligen inte är hungrig. Energi är inte direkt något jag gör av med under dagen. Men äta bör man annars dör man har jag hört. Sen sätter man sig åter igen vid den förbenade datorn. Kanske chattar man med någon. Kanske läser man några bloggar. Det finns möjlighet att det blir något YouTube-klipp. Sedan går man och lägger sig och läser sig till sömns. Eller kollar på Glee. Ungefär så ser mina dagar ut. Inte mer och inte mindre.

Visst finns det väl undantag. Igår var jag ju på bio med Max. Såg Cowboys and Aliens och åt lite för mycket popcorn och godis. I tisdags var jag på IKEA med Oscar. Men veckorna är för det mesta bara jobbet. Jobbet och mina bussresor.

Därför tycker jag om mina bussresor. Då bloggar jag och känner hur bussen skakar mig framåt. Resorna förminskar känslan av rastlöshet.

Nej, det är på helgerna man lever på allvar. De där två dagarna och en kväll då allt roligt ska passas in. Men idag planerar jag åtminstone att dricka en öl. Ja, i min ensamhet. För att fira. Fira att det bara är en tråkig arbetsdag kvar innan man är fri en kort sekund.